Nu ska jag berätta om min bästa vän, Cleo!

Han är en vän som ställer upp i alla väder och som man alltid kan lita på!
Han gör alltid allt han kan för sin ryttare och vän!
När man är ledsen så kommer han med sin stora rosa tunga och keggar ner hela ens ansikte!
Han är som en stor hund snarare än en häst!

Vi har så många minnen ihop!
Både bra och dåliga!
Det hemskaste jag har varit med om med dig var när vi var ute i skogen och busade med Angelica o Poesi!
Och du får syn på en fågel o blir livrädd o kastar dig åt sidan och lyckas fastna med hoven i en "eltråd" (dock var strömmen inte igång)
Jag satt av när du började resa dig för att få loss dig!
Du står på bakbenen och viftar vilt med framhovarna och försöker komma loss!
Och jag är liten så kunde ju inte nå att ta bort den!
Så fick stå så lugnt jag kunde och bara prata med dig för att försöka lugna dig med rösten.
Tillslut går du ner och står på tre ben och sliter istället!
Tillslut lostnade en av pålarna den satt i!
Så vi gick ut på ängen och kollade benet, det blödde lite i karleden.
Men det var mer som ett brännsår.
Så vi gick hem istället och tvättade det.
Men du blev inte halt iallafall!

Sen en gång när vi hade galopperat med Paulina & Lisa o Josse & Millandora så ville du galoppera mer!
Och börjar resa dig för att jag håller in dig, och sen studsar du ner i ett dike och sparkar bakut och lyckas få en pinne i bakbenen så att det rinner blod..
Så än en gång fick vi gå hem och tvätta sår!
Dock var det inte ljupt!
Men du skrämmer mig så jävla mycket alltid när du ska skada dig!
Inte för att du någonsin blivit halt eller allvarligt skadad på något annat sätt, ditt tåliga fanskap! :)

Bra minnen finns det hur många som helst!
Alla långa rundor med Carro & Joyride!
Allt busande med Malin & Krusmynta!


Jag älskar dig Cleo <3